Här är min ”hisspitch” en läxa där vi skulle skapa nyfikenhet för vad en ADHD coach jobbar med 🤪
Vad gör man som ADHD-coach?
Man coachar människor till att förändra tankemönster, beteende och förbättra så man lever sitt liv som man vill.
Måste man ha ADHD för att anlita en ADHD-coach?
Nej en coach är till för alla som vill förändra något i sitt liv.
Vi med ADHD har inget filter som sorterar bland alla dagens intryck. Vilket gör oss väldigt trötta och vi får ett ökat behov av vila, paus, återhämtning. Helt enkelt en stund för oss själva.
Att vara kreativ är en form av återhämtning för hjärnan som ständigt är alert, aktiv och full av tankar och idéer.
Jag har sen jag var liten och jag menar verkligen liten 🤪 varit nattaktiv. Minns så väl historien om när jag var 3år, bror min bäbis. Jag låg i sängen mellan mamma och pappa för att de skulle försöka få mig att sova. 🤣 Har hört att jag i mörkret satte mig upp och sa ”Jag ser inte mamma, jag ser inte pappa”
Frustrerande ja absolut för mamma och pappa 🥰
Men jag tror det beror på att när allt blev lugnt och tyst så kom min kreativa nyfikenhet om man kunde se någon i mörker. En aktiv paus för min ADHD hjärna.
Många är de gånger jag har möblerat om rummet eller kommit på alla kreativa idéer mitt i natten när man borde sova istället.
Vad är då viktigt för att få till bättre sömn?
Älskar att bada, har gjort det i hela mitt liv. Som liten sa alla att jag var mer säl än landlevande 🤪
Trots detta avskyr jag att bada på badhus eller ställen med mycket folk. Varför? Jo helt enkelt för att alla intryck blir för mycket att sortera för min ADHD hjärna. Vi med ADHD har en hjärna som inte prioriterar och filtrerar mellan alla intryck, allt man ser, hör, känner, kommer lika mycket starkt allt uppmärksammas.
Det blev extremt tydligt när jag skulle börja vara på offentliga bad med sonen, att hålla koll på honom bland allt annat. Det blir så stressande och uttröttande att jag helst undviker det 😢
Åker hellre och badar på platser med mindre folk, helst lite enskilt så jag kan få bada och njuta utan att stressa. 🥰
Detta är något att tänka på då ni har barn med ADHD som kanske får för mycket intryck, blir för trött när de kommer hem och då reagerar med utbrott.
Bästa känslan är när man lyckas framförallt om livet bestått av massa misslyckanden, vilket ofta är fallet då ADHD eller andra funktionsvariationer för den delen finns med i livet.
Under min ADHD-coach utbildning tränar vi nu på att coacha ungdomar som en av våra läxor. Jag valde att coacha två av mina elever från skolan jag jobbar på. 🥰 Lite för att jag brinner för att hjälpa elever lyckas i skolan trots sina svårigheter.
Nog förstod jag att coachning skulle hjälpa till. Tänka sig vilken fantastiskt effekt den ger 👏🏻
Att coacha ungdomar är super roligt, det ger mig sådan glädje och är dopaminhöjande. Allt som höjer dopamin är bra då vi med ADHD har brist på det.
När mina coachning klienter gör färdigt och lyckas med saker och blir glad, smittar glädjen över på mig och jag får en kick av dopamin. 🤩
Förändringar är jobbigt framförallt då behov av rutiner finns.
Har alltid under hela min uppväxt haft dubbla känslor kring skolavslutningar. Det har varit glädje men också sån jobbig grej kring de ändrade rutinerna.
Att vara vaken längre, få andra matrutiner, dagen har annat innehåll och inga tidsstyrda händelser. Allt vänds upp och ned och glädjen över att ha fått sommarlov byts ut mot och ostrukturerade dagar.
En specifik händelse jag minns och som vi i familjen ibland kan sitta och surra om är min så kallade envishet. Jag var envis som barn och gav mig inte i första taget. Vad jag senare har förstått är att jag var envis för att slippa förändringar som rubbade balansen av min existens.
Den händelse jag vill berätta om är när vi var i sommarstugan och jag lekte med sommarkompisarna där och familjen var bortbjudna till en annan familj i byn. Jag ville absolut inte åka dit, dels var det ju en förändring men så var det ju så roligt med sommarkompisarna. Jag vägra så envist att jag höll mig fast i en ledstång till en trappa gjord av metall. Bror min bände loss fingrarna. Men sen var jag ju lika envis och ville inte åka hem sen när det blev dags för då blev det en ny förändring igen. Haha kan inte ha varit lätt att vara föräldrar till mig =)
Viktigt att tänka på är att förbereda personen på kommande förändring för förändringen i sig är energitömmande, energi som behövs till andra saker i livet som skoluppgifter, jobb och familj samt vänner.
Tänk så enkelt för alla parter av att bara berätta vad som ska ske i förväg =)
Hur har jag löst detta som vuxen?
Jag planerar dagarna, ser till att försöka gå och lägga mig samma tid varje kväll och kliva upp samma tid varje morgon, försöker hålla rutiner kring mat och hitta på saker. Viktigt att planera in VILA som semestern är till för!
Som rubriken säger är det en mycket bra fråga att ställa sig framförallt då man ska bemöta personer med ADHD.
Att hålla fast ett argt barn för att få de lugn fungerar fint om de är neurotypiska ”normalstörda”.
Men är absolut förbjudet med barn som har ADHD då det bara ger motsatt effekt…
Minns så väl det som hände mig när jag var ung kanske runt 8år. Vi hade roliga timmen med lekar på fritids. Vi lekte med stora kuddar och jag hamnade underst 😱 Fick panik och ville ut men de andra ignorerade mig, är man med i leken får man leken tåla. Jag blev arg och ledsen samtidigt. Jag skrek och sen satt jag 5h i en frökens knä bakom en dörr tills mamma kom och hämta mig. Paniken bara växte istället för att bli lugnad av frökens omfamning blev jag bara mer ledsen och arg.
Så hur ska man då göra på bästa sätt?
Nr 1 åt personen vara så den kan lugna sig själv. Bli inte arg! Det förvärrar bara 😝
Nr 2 distrahera genom att börja prata om något helt annat, kan fungera super bra på barn. 😍
Nr 3 visa att du förstår och accepterar att personen känner som den gör 😃
Låt oss vara unika, vi kommer lösa saker fast på vårt sätt. Ofta tänker vi utanför boxen men målet kan ni ge er på att vi kommer till.
Att leva med ADHD innebär att ha växt upp med massa negativa signaler från omgivningen, föräldrar, syskon, kompisar, lärare, idrottsledare, grannar mfl.
Negativa signaler innebär att få himlande ögon, suckar, ord som sitt still, du måste tänka efter före, det måste du väl ändå fatta?, skärp dig, sluta nu och försök hårdare. Alla dessa små ord, blickar, suckar, himlande ögon osv leder till nedtryckt självkänsla och självförtroende som ADHD personen kommer ta med sig genom livet.
Det är faktiskt så att alla ADHDare kämpar mot tusentals gliringar genom livet.
Egentligen skulle jag vilja säga kan du förklara hur jag ska fixa det rent konkret eller kan du förstå att detta är lika svårt för mig som att säga till en blind det är bara att läsa texten eller till en som sitter i rullstol att kliv upp och gå uppför trappan. Det skulle förmodligen ingen ens tänka tanken på att göra men lika fullt fortsätter människor i samhället att pika och försöka få barn eller vuxna med ADHD att fixa sådant som är omöjligt eller svårt för de att göra.
Vill vi verkligen bygga ett samhälle där alla personer med ADHD har fått en dålig start med låg självkänsla och dåligt självförtroende? Nej mest troligt inte! Så då börjar vi med att förändra detta i samhället, i vår omgivning, i skolan och som föräldrar och vänner.
Hur gör vi då?
Tja till att börja med acceptera allas olikheter och låt alla få utvecklas till den individ de är ämnade för =)
Acceptans är svårt vilket jag också kan förstå inte lätt då ADHD inte syns utanpå som det gör för en blind tex.
Som förälder och lärare acceptera att barnet rör på sig för att kunna koncentrera sig, hitta lösningar som hjälper istället som sittkuddar som är uppblåsta så man kan vicka på rumpan, ha tangles i klassrummet eller andra saker att klämma och pilla på utan att det för den sakens skull stör andra normalstörda som behöver sitta stilla för att kunna koncentrera sig.
Ståbord är andra bra alternativ att ha i klassrummet där eleverna kan välja att stå eller sitta ned.på en högre stol.
Oavsett vad så tror jag att vi ska acceptera och sluta tjata och gnälla på alla med ADHD som faktiskt gör så gott vi kan i en värld byggd för normalstörda.
Vi ska ändra på detta och ge alla barn med ADHD en god självkänsla och ett gott självförtroende tycker jag
Det är tyvärr inte helt enkelt att först förstå att något är annorlunda med sig själv, att man inte är som alla andra och sedan med sina svårigheter måste kämpa för att få hjälpen till utredning och hjälp vidare.
Tragiskt men sant att vi inte har likvärdig rätt till vård i Sverige idag. Fria vårdvalet som det så fint heter skiljer mellan regionerna. Där jag bor i Västernorrland är det så att man inte får åka till eget valda ställen utan det krävs en remiss från habiliteringen eller BUP eller för vuxna vuxen psykologiska mottagningen.
Ni som läst min blogg från början vet hur vuxen psykologiska mottagningen har behandlat mig och totalt avvisat/misstrott min ADHD diagnos. Jag hade tur och hann åka till CEREB innan regionen gjorde om detta beslut. Nu har vi däremot problemet med vår son snart 12 år. Känner även fler som det blivit stopp för som får fortsätta lida och inte kunna få rätt hjälp.
Därmed inte sagt att varken vår son eller de andra jag känner ska ha medicin som regionen verkar tro för det säger de till oss iaf. Nej vi vill veta vad för problem vår son har om det finns en faktisk diagnos eller ej men problem finns och får man hjälp med att förstå dessa så går det otroligt mycket lättare att kunna hjälpa honom.
Är det något jag vill så är det att låta han växa upp och få en bra start i livet och inte känna sig värdelös och misslyckad som jag har gjort under min uppväxt.
Det är otroligt viktigt att få göra en utredning och få den hjälp man behöver utifrån där man är i livet. Framförallt fortsatt hjälp även om det inte leder fram till en diagnos.
Lite tips till den som vill ha hjälp med utredning!
Våra, och med våra menar jag oss med ADHD, hjärnor är skapta lite annorlunda och har en lägre dopaminhalt än ni “normalstörda”. Vi tar dessutom in alla intryck utan att sålla det minsta lilla, för vår hjärna har inte den förmågan att bara ta ut det viktigaste av allt som kommer.
Detta medför att vi har svårt för att bibehålla fokus i ett samtal, kunna koncentrera oss på vad läraren säger eller hänga med på vad föräldern pratar om.
Man skulle kunna säga att vi med ADHD är duktiga på att zooma ut och se detaljer som ett hårstrå på en tröja, en felknäppt skjorta, lukten av svett (för er som har luktsinnet, jag har ju inte det) eller fågeln utanför fönstret.
Inte alltid det bästa att fokusera på är det som blir starkast för oss. Många är de gånger jag suttit i samtal med en person och så har jag sett att munnen rör sig och börjat fundera på varför ena sidan rör sig annorlunda mot den andre och “vaknar upp” och fattar att jag inte har en blekaste aning om vad personen har pratat om.
Många uppfattar det som nonchalant som att vi med ADHD inte är intresserade av vad de pratar om, vilket jag har full förståelse för!
Men det är inte lätt när allt fokus hamnar på kragen som ligger fel på en kompis eller huvan som är utochin på gubbens huvtröja. Till det finns det många störande ljud, fläkten som brummar, klockan som tickar, stolsben som skrapar och alla de tar upp energi då vi får in allt lika starkt.
Vad är det då som kan hjälpa oss att koncentrera oss och lyssna bättre?
Jo genom att göra föreläsningar/ genomgångar eller det ni “normalstörda” pratar om spännande och intressant för det hjälper oss med ADHD med ökad dopamin. Vi blir då mer alerta och koncentrerade och får lättare för inlärning samt blir mer motiverade.
Hur gör man då som t.ex. lärare sin genomgång spännande och intressant?
Logiska rationella tänkandet kontra omedelbart tillfredsställande tänkandet.
Det logiska tänkandet i hjärnan är den som säger åt oss att sätta igång med uppgiften som ska göras men har man ADHD så tenderar det omedelbart tillfredsställande tänkandet att ta över showen. Nej istället för att börja med den tråkiga uppgiften så kollar vi Facebook, ser några serier, går ut med hunden ja allt annat som ger omedelbar feedback och belöning.
Det blir lätt att skjuta upp saker till sista minuten, och det krävs att ha deadlines för att komma igång.
Hur ska man utan deadlines kunna komma igång i tid? För i ärlighetens namn så finns inte alltid deadlines till allt i livet.
Jo man måste komma åt det omedelbart tillfredsställande tänkandet genom att göra uppgifterna lustfyllda, roliga, intressanta.
Vilken kan vara en utmaning för sig själv men även med ett gäng elever som valt ett praktiskt program och helt plötsligt ska läsa och lära sig naturkunskap 🤣🤪
Vad för tips kan jag då ge till alla läsare av denna blogg?
Det gäller att motivera och engagera eleverna, att bjuda på sig själv kan vara en idé! Minns så väl min brors svenska lärare som ville få en klass att ta till sig kunskaperna och lära sig för livet. Eftersom det var en stundande friluftsdag så sa hon om alla har pluggat och får godkänt på provet kommer jag åka snowboard med er på friluftsdagen (något hon aldrig hade gjort tidigare). Blev så brydd när min bror som normalt sett aldrig pluggade kom hem och ville ha hjälp med svenskan för att lyckas på provet och visa sina kunskaper. 😁 Snacka om att kunna motivera eleverna 🥰
Ett annat exempel var när jag jobbade som mattelärare i en sjunde klass och vi höll på med skala och area. Ett gäng pojkar var svåra att motivera och få att räkna matte så jag slängde fram papper, penna, linjal och bad de rita upp ett skalenligt garage jag skulle bygga till min stora hundbuss 🤪 De fick måtten på hundbussen och vid slutet av lektionen kom de med en ritning där de berättade att en ruta på papperet var 1m (alltså skalenligt). De blev förvånade när jag berömde de och sa gissa vad ni har gjort hela lektionen? Jo ni har räknat skala och area som vi ska jobba med nu i matten. 😆
I övrigt gäller det att aktivera det roliga i lärandet, att göra det lustfyllt och att göra ”bytesaffär” Gör ni detta så kan vi sedan avsluta med en rolig film, lite fika eller något roligt kahoot. 😃
Fler tips kan ni finna på den bra Facebook gruppen 👇👇👇👇👇
