Kategori: ADHD

Overthinking -att övertänka saker och ting

Ja så var det detta med att övertänka framförallt då man har ADHD. Det sitter i ens förmåga att kunna reglera beteende, impulsivitet och övertänka/överanalysera.

Att vara impulsiv och reagera impulsivt, göra impulsiva saker förstår nog många. Men att impulsiviteten också är att följa en tankebana och övertänka den kanske inte alla förstår. Ska därför försöka förklara det i detta blogginlägg.

Jag har i min ADHD en impulsivitet som kan vara extremt jobbig. Har ändå hört några gånger att jag upplevs som en person som inte kan göra impulsiva saker utan alltid måste planera in. Det sitter i och för sig också i arbetsminne och behov av kontroll på situationer, för att komma ihåg och ha koll på vad som ska ske måste det planeras in och skrivas upp i en kalender. Då känner jag mig trygg i att veta vad som komma skall. 🥰

Tankar kommer och går fort i min skalle och många med ADHD har problem med att tankarna snurrar fort. När min impulsivitet slår in på en tankebana så hinner jag snabbt följa den ganska långt. Istället för att bara göra så fastnar jag i att övertänka, tänk om jag ramlar, tänk om jag gör illa mig, tänk om jag väljer fel osv. Det slog mig just att det kanske är mer så här för de som har ADHD-A alltså det som tidigare kallades ADD. Jag är så här i perioder i livet och det kanske beror just på att jag i min kombinerade form av ADHD-C ibland har mer hyperaktiv/impulsiv form (ADHD-B) och ibland är mer ouppmärksam form (ADHD-A/ ADD).

Beskrivning av hur det är att ha ADHD o de olika formerna ADHD-A, B o C

Det är inte lätt när man fastnar i tankebanor och inte kommer igång eller när man övertänker för mycket och inte bara lever livet som det kommer och löser problem på vägens gång. Framförallt när det växlar mellan att periodvis vara den som bara gör utan att tänka och periodvis vara den som övertänker allt. 😂

Beskrivning av ADHD

Hittade denna i en grupp på FB för oss med ADHD:

”bästa kommentaren jag hört om skillnaden mellan add och adhd är en läkares kommentar
ADD= som en gamal fin bil som behöver start hjälp och som oftast kör vilse
ADHD= är en sportbil med problem med sina bromsar så man kan ej sakta ner
KOMBINERAD FORM: en sport bil som behöver lite start hjälp men som kör tills tanken är slut.”

Att ha inre drivkraft både till fördel och nackdel

Ibland kan det vara en fördel att ha en inre drivkraft som får mig att fortsätta trots otaliga misslyckanden, som gör att jag aldrig ger upp. 🤪 Den kan också vara otroligt jobbig då den hela tiden driver på en framåt även då kroppen är sjukt slut av sjukdom/förkylning tex eller när huvudet är för trött pga alla intryck en dag så driver den inre drivkraften en till vansinne. 🙃

Jag menar att det verkligen kan vara superjobbigt att inte kunna sätta sig ned och titta på en hel film för att rastlösheten kommer och pockar på uppmärksamhet. Eller vara delaktig i ett möte, middagsbjudningar och sådant för att rastlösheten gör att jag bara måste röra på mig. Reser mig och går på toa tex.

Då gäller det verkligen att hitta lösningar och ha förmågan att se när drivkraften är bra att ha, som att inte ge upp mot ett mål och kämpa vidare. Vill man så går det och det går oftast väldigt långt för oss med ADHD när vi vill något. Konsten är nog för lärare, familj och vänner att styra in vår vilja till det som behövs, skolarbete exempelvis 😁 

Allt handlar om motivation!

Belöna och beröm mer än vanligt för att öka motivationen så har du en person som jobbar på ordentligt. Lättare sagt än gjort då motivation är svårare att plocka fram för oss med ADHD, hänger ihop med att den naturliga dopamin effekten i våra hjärnor inte är så stora och starka för oss med ADHD.

Så hur ska man kunna motivera oss då? 

Med massa beröm och peppning, minsta lilla steg i rätt riktning ska ges beröm. Tänk också på att många med ADHD har en bakgrund av misslyckanden som gett oss dåligt självförtroende så beröm inte bara stärker individens dopamin effekt utan även självförtroendet.
Vem vill inte bidra till att människor mår bra och utvecklas till goda samhällsmedborgare? Jag vill det iaf 😍

Vara social och ändå bli helt slut av sociala sammanhang

Det verka konstigt att jag är så social och söker mig till sociala sammanhang men så helt plötsligt försvinner jag ur sammanhanget och är borta en stund. Förstår att det kan upplevas konstigt, har själv funderat på varför det blir så. Fått det förklarat att vi med ADHD är väldigt sociala av oss och dras därför till sociala sammanhang medan vi samtidigt är intryckskänsliga. Vi har inte ett filter som alla “normalstörda” har, som sållar bort onödig information från omgivningen. Vi hör och ser allt och våra hjärnor tar in alla intryck:

  • Ljud från fläktar, klockor, stolar, pennor som vässas, prasslande papper, tuggande människor, en bil som åker förbi utanför
  • Ljus som blir starkt, som ger skugga, en lampa som lyser och drar nattfjärilen emot sig (nattfjärilen är personen med ADHDs uppmärksamhet)
  • Färger som kan sticka ut och lysa olika starkt

Att ta in allt innebär att din uppmärksamhet är på allt också vilket i sig är uttröttande. Efter ett par intensiva dagar med många sociala sammanhang som nu under jul och nyår, blir jag helt slut, psykiskt slut i huvudet helt enkelt. Har märkt detta tidigare och försöker hitta strategier. En har varit att avvika och gå på ett långt toabesök där jag får en paus från alla intryck.

Andra kan vara hjälpt av att ha keps, huvtröja med huvan uppe eller använda solglasögon allt för att intryckssanera och minimera alla intryck för att få energi över till annat viktigt.

Annat kan vara att skaffa specialanpassade hörselskydd som reducerar bort brus och liknande medan tal hörs tydligt.

Ytterligare ett tips är att gå och handla när det är minst med folk för att spara på energin till den planerade middagen med vänner.

Viktigast av allt från omgivningen är att låta personer med ADHD få sina pauser som de behöver och hjälpa de att inte ta slut på sig själva så energin finns kvar till att vara just social och ha roligt med nära och kära 💞

Säg inte ja till allting!

Vi med ADHD har väldigt lätt för att säga ja och hoppa på tåget på allas idéer. Det är ju skoj, det ena efter det andra och till slut tenderar vi att ha för mycket bollar i luften, för många järn i elden. Det blir då för stressigt, för jobbigt att hantera och tröttheten är ett faktum.

Att vara spontan och impulsiv är inte alltid en fördel, det kan bränna ut personen som alltid säger ja till allting. Sen är det inte så lätt att lära sig ta ett steg tillbaka, avvakta med svaret och kanske tom säga nej.
För mig har det varit tufft då jag på nå sjukt vis trott att säger jag ja så missar jag inte nå roligt men säger jag nej kommer personer bli sur på mig, sådär jobbigt sur på mig. Jag har alltid ogillat när människor blir sur på mig, om det sitter i min ADHD eller min barndom vet jag ej men det är en del av mig som jag fått lära mig hantera.

Tips på strategier för att hantera problemet med att säga ja till allt!

Var positiv till idéer men säg, ”jag måste få fundera innan jag svarar” eller “jag kollar upp det och återkommer”. Använd helt enkelt ett kanske för att vinna tid till att landa och hinna tänka vill och kan jag genomföra detta, orkar jag hänga på eller blir jag för trött för att jag ska göra andra saker också. Kan lova att du då blir mer effektiv och får mer ork till det du faktiskt vill göra utan att någon blir sur, utan att din energi tar slut =)

Livet med ADHD

Livet med ADHD kan vara turbulent, jobbigt, stressande, irriterande och fullkomligt galet men det kan också innebära massor av tokiga idéer, positiva känslor och en energi utöver det vanliga.
En sak är säker att leva med ADHD är inte lätt och jag har full förståelse för de som lever med oss som har ADHD. En annan sak som är sann är att ni som lever med oss som har ADHD, om ni orkar stå ut med alla jobbiga sidor, så har vi många roliga och fina sidor också, det blir aldrig långtråkigt med oss som min underbara man Magnus sa på Pegasus kursen och du kan räkna med att det händer saker.

Boktips för de som vill läsa och lära sig mer om hur det är att leva utan bromsar = leva med ADHD

Vill med detta säga och be er alla att ta hand om varandra, visa er uppskattning, bry er och visa er omtanke.

GOD JUL önskar jag alla läsare av bloggen

Tydlighet -vad innebär det?

Det här om att vara tydlig och hur viktigt det är för oss med ADHD. Kan inte nog betona vikten av att vara tydlig och jag lär mig och upptäcker hela tiden nya situationer då det behövs.
Häromdagen skulle jag ta mig till Sollefteås servicekontor, där Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket håller till. Har länge tänkt att jag måste kolla vart de flyttat till sina nya lokaler. Orolig och frustrerad har jag inte förstått vart de finns mer än på Hågesta. Arg på mig själv för hallå jag jobbar ju på Hågesta så hur svårt kan det vara att hitta dit då. En mycket snäll och god vän tog sig tid och beskrev väldigt tydligt och utförligt så jag skulle förstå och lugnt veta vart jag skulle 😍🙏🏻
Det vännen dessutom gjorde var att beskriva utifrån hur jag tänker vilket kan vara lite annorlunda 🤪

Att inte veta vart man ska, inte kunna vara säker på att hitta stressar, oroar och gör iaf mig otroligt frustrerad, arg och ledsen.
❤️ Tack till min fina vän Erik för att du kunde tydligt och enkelt beskriva så jag hittade dit sånt är guld värt. ❤️

Så lite som en vän kan hjälpa som betyder mer än många anar. Att få känna att jag kunde lyckas hitta och slippa vara stressad över det gör mig så glad 🥰

Återhämtning viktigt men svårt då man har ADHD

Det är viktigt med återhämtning och ännu viktigare när man lever med diagnosen ADHD för då går hjärnan på högvarv för jämnan och drivkraften framåt sätter inte stopp för att hjärnan och kroppen är trött den trycker bara på än värre. Många är de som blir utbrända gång på gång utan att förstå själva orsaken, främst då kvinnor men finns säkert hos män med. Har hört flera som trots utbrändhet fortsätter arbeta och kör på som vanligt. Visar sig senare att de har ADHD.

Det är väldigt vanligt att en person som har outredd ADHD gång på gång springer in i den berömda väggen. Varför är det så då? Jo för att hjärnan går på högvarv och impulserna styr kraftigt och man har sömnsvårigheter och svårt för att varva ned och koppla av en stund.

Det gäller då man har ADHD att hitta stunder för avkoppling, återhämtning, små andrum där kropp och hjärna får vila. Inte bara sömnen som behöver fixas så man sover tillräckligt mycket under en natt utan de små återhämtnings stunderna i vardagen.

Hur kan vi då återhämta oss och få hjärnan att varva ned? Ja det är såklart olika för alla individer men här kommer några tips som fungerat för mig:

  • Mys med en kurrande katt, klappa katten och bara sitt och tänk på katten hur mjuk päls den har osv
  • Lägg dig i ett varmt badkar med lavendeldoft och tända ljus, eller sätt dig i en varm och skön bastu
  • Stanna upp under jobbet, släpp alla tankar och bara andas djupa andetag, 4-5 djupa andetag är bättre än inget
  • Ta en promenad där du försöker att bara vara i nuet och inte fundera på allting annat
  • Mindfulness och meditation
  • Umgås med djur, hästar, hundar ja vilka mysiga djur som helst, i mitt fall inte spindlar haha
  • Läs en bok eller lyssna på en ljudbok
  • Stanna upp och observera solen som skiner, snön som gnistrar, fåglar som kvittrar, vågor som skvalpar, stadsljud eller vad nu du mår bra av att bara höra

Hoppas tipsen kan vara till hjälp och att fler oavsett diagnos eller ej tänker på att återhämtning är viktig för vår hälsa och för att minska stressen i samhället.

Det här med att bli accepterad för den man är!

Varför kan inte folk acceptera mig för den jag är med min ADHD? Den frågan har jag ställt mig många gånger och har fått många olika svar.

När jag nu bytte medicin till elvanse så blev det mer ADHD, men och andra sidan mår jag så mycket bättre, känner mig inte låg och nedstämd som med concertan. Känner inte heller att jag misslyckas och inte får ihop det bara ibland men de små sakerna kan jag stå ut med.

Vill behålla kreativiteten men då lär omgivningen acceptera mig för den jag är! Jag försöker hitta strategier, en vän sa häromdagen att hen förstod varför jag alltid kollat i kalendern för att boka en träff med vännen. Så otroligt skönt då vänner förstår och accepterar att min ADHD är en funktionsvariation som det så fint heter numera =)

ADHD är inte en lätt diagnos att leva med och den visar sig olika hos olika människor just för att den finns i så många varianter och eftersom vi människor har olika personlighet.
Just som jag då hade landat och börjat acceptera mig själv som kvinnan med ADHD så skulle dessutom de personer som finns runt mig börja förstå vad detta innebär och glömma gammalt groll osv.

Det är inte lätt det förstår jag absolut och jag ska inte skylla på min diagnos men den förklarade mycket för min egen del att förstå varför vissa saker inte fungerar i livet för mig.
Jag kan förstå att vänner kan känna sig sårad av att jag inte verkar ha tid för de då kalendern åker fram för att se så jag inte har glömt något viktigt jag ska komma ihåg. Att vänner kan ha blivit sura för att jag sagt tokiga saker som bara hoppar som grodor ur min mun. Säger saker som oformlig massa om en vän, du får gärna vara efterhängsen till en annan vän, så tjock ser du inte ut att vara till ytterligare en vän. Menar inget illa men ibland surrar min hjärnan för fort för att jag ska få ut det jag tänker på rätt sätt, det blir som tokigt och fel, det jag egentligen menar snällt och positivt. Det finns flera vänner som lärt sig att fråga vad jag egentligen menade och ytterligare vänner som förstår att jag inte menar nå illa snarare tvärtom och kan skratta ihop med mig då det blir tokigt.

Kan också förstå att vänner känner sig som att de inte betyder något när jag inte kommer i tid, när jag inte hör vad de pratar om när vi pratar. Det är inte lätt när fokus hamnar på nå helt annat och när jag inte kan styra mina impulser utan bara följer de rakt av. Tänk er själva hur det skulle vara om du gjorde allt du kommer på direkt, inte kan lägga det i minnet och göra vissa saker senare, inte kan prioritera mellan impulser, intryck och infall.
Tänk dig då vilket kaos det då skulle bli. Lägg dessutom till att jag inte kan beräkna hur lång tid något tar och då blir försenad för tiden inte räckte till. Har fått lära mig av andra att göra strategier för tid.
Tex så har jag använt google maps för att kolla hur lång tid det borde ta att åka till jobbet, sen fick jag lära mig att jag också måste beräkna tiden det tar att klä på sig, gå ut till bilen, dra ur motorvärmarsladden (om det är vinter), parkera på jobbet, kliva ur bilen och sätta i motorvärmarsladden samt ta mig in till kontoret.
Hur mycket av detta gör ni som inte har diagnos och får till utan att behöva använda energi till att tänka på det och få till det?

Ja ADHD är inte en lätt diagnos varken för den som har diagnosen eller för den som är omkring personen med ADHD. Inte gör det saken bättre som omgivningen inte kan tänka sig att acceptera och hjälpa den som har ADHD.

Stort TACK till er som faktiskt gör det, ni är guld värda!!!